Välkommen till en stund av återhämtning.
En liten paus där du tillåter dig att släppa taget om det som har varit och om det som ska komma och tillåter dig att vila.
Jag heter Katrin och är din guide.
Sätt eller lägg dig på en plats där du får vara för dig själv en stund och slut ögonen.
Sakta ner din andning.
Flytta din uppmärksamhet till ditt andetag och lägg märke till takten som du andas i.
Följ några andetag.
Följ dem hela vägen in och hela vägen ut.
Andas så som du andas.
Precis så som du andas.
In och ut i din egen takt.
Andas precis så som du andas.
I din egen takt.
In och ut.
Föreställ dig nu en person som går upp för en brant,
Brant sluttning.
En person som bär på en tung ryggsäck och som verkar ha gått både länge och långt.
Och med tiden har ryggsäcken blivit något som bara finns där.
En självklar börda som hänger på ryggen så självklar att man knappt ens lägger märke till att den finns där.
Under lång tid har personen gått så.
Upp för den här branta sluttningen.
Och burit på den tunga,
Tunga ryggsäcken.
Föreställ dig nu att den här personen du betraktar är dig själv.
Det är du som bär på den tunga ryggsäcken.
Det är du som går och går och går upp för sluttningen.
Det är du som har gått länge.
Det är du som har gått långt.
Du har gått både länge och långt och burit på din ryggsäck.
Och du har kanske inte lagt märke till det förrän nu.
Men ryggsäcken är verkligen tung.
Och du är ganska trött.
Kanske till och med jättetrött.
Kanske till och med helt slut.
Du kommer till ett vägskäl.
Och innan du går vidare härifrån så är det dags att ta en paus.
Att stanna upp och vila.
Innan du väljer vilken väg du ska fortsätta på härnäst.
Så du bromsar in och stannar upp.
Se framför dig hur du bromsar in.
Se framför dig hur du stannar upp.
Se framför dig att du stannar.
Och den tunga ryggsäcken du bär på.
Föreställ dig hur du tar av dig den och ställer ner den bredvid dig.
Du sätter ner den bredvid dig.
Och när du gör det så släpper du också taget om det som finns nerpackat i den.
Känn hur det känns.
Känn hur det känns när du sätter ner ryggsäcken bredvid dig.
Och när du släpper taget om all den vikt som du har burit på i den.
Känn lättnaden som infinner sig.
Känn hur din kropp känns lättare.
Känn lättnaden i att ha tagit den här pausen.
Att ha ställt ner ryggsäcken om en för en liten stund.
Njut av känslan när den här tyngden lyfts från dina axlar.
Och känn hur axlarna slappnar av.
Och känn hur ryggen mjuknar.
Hur spänningarna i nacken släpper.
Känn hur andetagen blir lugnare och lugnare.
När det får plats mer och mer luft i bröstkorgen.
Och ännu mer luft som får plats i bröstkorgen.
Och allt som du burit på finns i ryggsäcken.
Som just nu står bredvid dig.
I den finns alla framtida orosmoln.
I den finns alla problem du har i livet.
I den finns alla saker du inte är nöjd med.
Och alla människor som varit otrevliga.
I ryggsäcken finns arbete som du inte är nöjd med.
Om du blivit illa behandlad och misstag som har skett.
I ryggsäcken finns all oro som du bär på.
Oro som du annars bär på.
För barn och föräldrar och vännerrelationer.
Eller för tillstånden i världen.
Eller något annat i din tillvaro.
Allt ligger i ryggsäcken.
Och ryggsäcken står vid sidan.
Just nu bär du inte på någonting av detta.
Just nu ska du inte gå någonstans.
Just nu ska du inte göra någonting.
Inte uppnå någonting och inte lösa någonting.
Just nu är du bara fri.
Att njuta av just det här ögonblicket.
Och vara friheten som vilar i det här ögonblicket.
Så tillåt dig att bara vara här och nu.
Känn känslan av frid i kroppen.
Känslan av stillhet,
Av lugn och av ro.
Och bara vila här en stund.
Vi ska strax avsluta den här meditationen.
Flytta din uppmärksamhet till ditt andetag.
Känn hur du andas.
In och ut.
I din egen takt.
På ditt eget sätt.
När du är redo så öppna ögonen.
Och fortsätt din dag.
