Välkommen till den här stunden.
Jag tänkte att vi skulle fokusera lite på det här med våra tankar.
Vad vi tänker och,
Kanske viktigast,
Vad vi väljer att göra med de här tankarna.
Vad vi väljer att tro på,
Helt enkelt.
När vi är i obalans,
När vi upplever stress eller ångest är det svårt,
Nästan omöjligt,
Att skilja på tanke och känsla.
Ibland vet vi inte vad som kom först.
En känsla som gav en tanke,
Eller tvärtom.
Vi hamnar i den här dumma spiralen när vi försöker förklara en känsla med hjälp av en tanke.
Jag är nog stressad på grund av det han sa.
Jag är nog bara glad just nu för att jag vaknade på rätt sida.
Vi lurar oss själva att tro att de faktiskt hör ihop,
Tanken och känslan.
Att de är kompisar med varandra.
Fast det absolut inte behöver vara på det viset.
Genom att stilla oss lite,
Stanna upp,
Kan vi skapa ett utrymme mellan den här tanken och känslan.
Och lättare se vad som är vad.
Vad är sant,
Och vad är inte sant?
Är det jag känner och det jag tänker samma sak?
Känslorna kan vi inte styra,
De är vad de är.
Men våra tankar,
Där kan vi påverka med lite lätt handpåläggning.
När vi drabbas av stress eller ångest så fastnar vi gärna i katastroftankar.
Allt som vi möjligtvis kan komma på som kan gå fel har i vår tankevärld redan gått fel.
Vi är långt fram i historien innan den ens har börjat.
Vi har redan misslyckats innan vi ens gått utanför dörren.
Eller gjort bort oss innan vi ens öppnat munnen.
Tänk om jag inte klarar det.
Tänk om allt går fel.
Tänk om jag är bort mig.
Tänk om någon ser mig.
Tänk om det aldrig blir bättre.
Tänk om jag dör här och nu.
Tänk om jag inte kan betala för kaffe.
Tänk om,
Tänk om,
Tänk om,
Tänk om.
Ja,
Tänk om.
Tänk om.
Tänk om du klarar det.
Tänk om allt går som det ska.
Tänk om du får känna dig till fred.
Tänk om du gör bort dig och det är okej.
Tänk om alla ser dig och det är okej.
Tänk om det blir bättre.
Tänk om allt till slut faktiskt löser sig.
Vi har en tendens att tänka väldigt mycket,
Eller hur?
Men väldigt sällan tänka om.
Tänka annorlunda.
Vi hamnar i våra invanda loopar för att de,
Trots att de inte hjälper oss,
Är trygga.
Vad händer om vi öppnar upp för fler möjligheter?
Om vi ska tro på lite balans i universum borde det ju lika ofta gå bra.
Kanske rent av fantastiskt som det går dåligt.
Så låt oss stilla oss en stund och skapa lite utrymme mellan den här känslan och tanken.
Se om vi inte kan tänka lite annorlunda ändå.
Hitta en position som är bekväm.
Den kan vara liggande,
Sittande,
Till och med stående.
Så länge du har stabil kontakt med underlaget.
Börja med att känna hur tung du är mot det du sitter mot eller ligger mot.
Hur du långsamt sjunker ner mot det.
Vi tar några djupa andetag tillsammans och låter ögonen sluta sig.
Känn för varje andetag hur du sjunker ner djupare mot underlaget.
Hur du blir tyngre,
Stabilare.
Andas in,
Andas ut.
Känn hur allt stillas,
Om så bara lite.
In.
Fortsätt andas.
Och känn hur du kommer djupare ner,
Tyngre mot underlaget.
Andas in.
Känn hur kroppen expanderar vid varje inandning.
Och hur kroppen släppnar av vid varje utandning.
Känn kontakten med det du sitter på eller ligger på.
Känn tyngden.
Känn trycket.
Känn att du finns här och nu.
När vi säger åt kroppen att lugna sig,
Genom att bara fokusera på vår andning,
Får vi klarhet på köpet.
Det blir lite lättare att se på det som sker inom oss,
Allt det tokiga vi håller på med.
Varje gång vi gör detta påminner vi oss om att det finns ett utrymme mellan tanken och känslan.
Det finns en paus från spiralen vi hamnar i.
Och ju mer vi andas,
Ju djupare vi kommer,
Desto större blir utrymmet.
Så fortsätt andas in.
Tänk om allt blir precis som det ska.
Känn hur den där känslan lättar.
Känn hur den där tanken är längre och längre bort.
Jag kommer ge dig några minuter i tystnad för att låta dig komma ännu djupare.
Känn hur du kan få sväva bara i det här utrymmet.
Där.
Det enda som är sant är att du är här.
Och nu.
Det är dags att komma tillbaka till rummet.
Känn in hur du sitter eller ligger.
Känn in alla delar av kroppen.
Ta några sista djupa andetag så du kan ta med dig det här lugnet in i resten av dagen.
Du vet,
Varje gång vi stannar upp och separerar tanken och känslan och faktiskt förstår att de inte alltid har med varandra att göra,
Då sparar vi en hel del energi.
Vi har stillat oss.
Vi har tagit ett kliv tillbaka.
Vi har tittat på allt det där tokiga som pågår inom oss.
Du kanske känner redan nu att allt det där tokiga som pågick för bara några minuter sedan inte är lika tokigt längre.
Att allt du tänkte kanske inte var sant i alla fall.
Att du faktiskt inte vet något om framtiden.
Och att det är den största friheten.
Tack för att vi fick meditera ihop idag.
