Målet med den här meditationen är inte att förändra någonting inom oss.
Du kanske har en känsla inom dig just nu som du inte vill bli av med.
Men idag är målet att acceptera den här känslan.
Vi är väldigt bra på att vara medkännande mot våra vänner och vår familj när de tycker att något är jobbigt.
Idag är det vår tur att vara medkännande mot oss själva.
Förstå att det är okej.
Slutna ögonen och ta tre djupa andetag och känn hur du landar i den här stunden.
Vi ska börja med att kortskanna av vår kropp.
Och medan vi går igenom kroppen så kan du känna efter.
Hur känns din kropp idag?
Är den spänd?
Var någonstans känns de här spänningarna i så fall?
Känns det som vanligt?
Eller kan du till och med upptäcka någon härlig känsla någonstans?
Notera de här förnimmelserna men försök att inte förändra dem.
Börja med att känna efter i pannan.
Käken.
Halsen.
Nacken.
Axlarna.
Armarna.
Händerna.
Bröstet.
Magen.
Rumpan.
Låren.
Fötterna.
Du har nu landat i din egen kropp.
Känn efter om du har någon känsla inombords.
Någon jobbig känsla?
Kanske har du svårt att släppa något som har hänt?
Kanske oroar du dig inför något som ska hända?
Eller så kan du inte sätta fingret på vad det är som orsakar känslan du känner.
Försök att sätta ett namn på den här känslan.
Oro.
Ångest.
Rädsla.
Nervositet.
Likgiltighet.
Försök att hitta ett ord som passar dig just idag.
När du har hittat ett ord,
Säg den här känslan högt för dig själv ett par gånger.
Det är den här känslan du känner just nu.
Försök fokusera på den,
Utan att döma dig själv.
Låt den bara vara där den är,
Och betrakta den.
Alla människor har obehagskänslor flera gånger per dag.
Vissa upptäcker känslorna mer än andra,
Medan andra har lättare att släppa taget vid dem.
Och kan betrakta dem för vad de är,
Bara känslor.
Och det är okej att ha de här känslorna.
Det kan vara jobbigt och störande.
Men ibland dyker de här känslorna upp.
Och då får de vara där.
Man kan tänka på en känsla som en våg.
Ibland sköljer en våg över dig.
Kanske av den här känslan som du känner just nu.
Och du kan känna dig dränkt.
Panikslaget simmar du mot ytan för att undvika den här vågen av känslan.
Vi kämpar för att simma in mot land,
Undvika den här vågen.
Men gång på gång så dras vi bara ut av kraften från den här vågen.
Det vi istället borde göra är att sätta ner fötterna mot botten och se att vi bottnar.
Och istället för att kämpa emot vågen,
Låta den skölja över oss.
För om vi sedan bara står kvar där,
Och låter den här vågen att vara.
Så kommer den ju sakta men säkert att sjunka tillbaka igen.
Om vi låter känslan finnas,
Utan att kämpa emot den.
Så kommer den sakta men säkert också att försvinna.
Om känslan känns extra mycket någonstans,
Så kan du lägga en hand där nu.
Annars kan du lägga en hand på ditt hjärta.
Säg tyst eller högt för dig själv.
Det är okej,
Jag finns här.
Det är okej,
Jag finns här.
Och låt de här orden få sjunka in.
Kanske har din känsla ökat eller minskat under den här stunden.
Oavsett så kan du nu återgå till din vardag.
Utan att låta den här känslan få styra vad du gör,
Eller vad du inte gör.
Låt den bara få existera,
Medan du lever ditt liv.
Tack för den här stunden.
Namaste.
