Hej och välkommen till en liten stund i stillhet i natten.
Den här stunden riktar sig till dig som just nu är vaken fast du känner att du kanske borde sovit.
För dig som just nu hellre hade velat sova,
Men som inte lyckats.
Kanske kroppen är rastlös.
Kanske tankarna snurrar.
Kanske har det hänt någonting idag.
Eller kanske har det inte hänt någonting alls idag.
Kanske känner du dig ensam.
Kanske känner du dig som att du aldrig får vara i fred.
Oavsett vilket och oavsett vilken som är just din anledning till att du lyssnar på detta just nu.
Så är du välkommen hit.
Välkommen hit till en plats av lugn och av ro.
Där vi tillsammans ska vila från alla intryck och alla tankar en liten stund.
En plats där vi slappnar av.
Varvar ner.
Bara är.
Bara vilar.
En liten stund.
Det här är ett litet tillfälle till en paus.
Och jag kommer att vara ditt sällskap under den här stunden.
En röst i natten.
En liten stund.
Jag heter Katrin och jag vill hälsa dig varmt varmt välkommen.
Kanske ligger du i sängen just nu och försöker att sova.
Eller kanske du har gått upp och satt dig i soffan i vardagsrummet.
Eller kanske på en stol vid bordet i köket.
Kanske har du legat länge i sängen och försökt att sova men inte kunnat somna.
Ibland är det så.
Kanske har du sovit men vaknat mitt i natten av något.
Av tankar,
Något ljud,
Någon känsla eller något annat.
Och sen inte kunnat somna igen.
Ibland är det så.
Och kanske är det till och med så att gryningstimman har slagit.
Att solen är på väg att gå upp.
Men du känner att du inte har sovit så många timmar som du borde.
Och att det är för tidigt egentligen för att gå upp.
Ibland händer det.
Och då är det lätt att vi börjar bekymra oss för saker.
Där när natten är på väg att övergå till dag.
Och det händer att våran inre dialog plötsligt börjar berätta en massa mörka historier.
Kanske också med förmanande stämma påpekar att du borde ha sovit nu.
Att du borde ha sovit länge sedan och i flera timmar.
Och som påstår att du nu inte kommer orka mer.
Ibland blir det så.
Men du kommer att orka.
Det kommer att gå.
Det gör alltid det.
Och de här objudna tankarna som då tar plats i vårt inre där.
De berättar om saker som är jobbiga och sånt som oroar.
Berättar om sånt vi är rädda för.
Allting vi ska akta oss för.
De är bara tankar.
De är bara historier.
Som våran hjärna underhåller sig med.
I en vaken dröm.
De är som en dröm som gäckar oss i nattimmarnas dunkel.
Som en dröm som gästar oss trots att vi är vakna.
Och så som vi lyssnar på en dröm ska vi lyssna på de tankarna.
Så som vi tolkar sanningen i en dröm ska vi tolka sanningen i de tankarna.
Tankar är bara tankar.
Det är undermedvetnas bearbetningsmetod.
Inte sanning.
Bara berättelser.
Konstruktioner.
Precis som drömmar.
Så låt tankarna bara vara där de är och låt dem flyta.
Precis som de vill.
Du behöver inte lyssna på dem.
Även om de väcker dig om natten.
Även om de väcker dig om natten.
Så är de bara tankar.
Tankar på väg genom drömmens resa mot den nya dagen.
Låt dem flyta tills de landar.
De kommer landa utan att du behöver göra någonting alls med det.
Så låt dem bara flyga fritt.
Sväva som de vill.
Du behöver inte lyssna på dem.
Låt dem vara en del av drömmen.
Oavsett om du sover eller är vaken.
Och medan tankarna luftar sina vingar och flyger lätt bland molnen.
Så tänk dig istället att detta är din vilotid.
En tid fylld av lugn och en tid fylld av frid.
Där du kan bara vila.
Sovandes eller vaken.
I kläddpyjamas eller om du vill helt naken.
Så tillåt dig att känna varje andetag.
Och se hur de faktiskt är de samma.
Både natt och dag.
Så trots den sena,
Sena timman.
Så finns det ljus och i den mörkaste timman.
Och även om du inte alls kan sova minsta lilla.
Så ska du sluta tänka att det kommer sluta illa.
Lita på att kroppen tar det den behöver.
Låt andetagens fotspår så sakterligt dig söva.
I nattens lugn.
I nattens mjuka mörker.
Finns ett tillfälle för dig att bara stanna upp.
Och bara vara.
Om dina tankar snurrar.
Se om du kan låta dem göra det.
Utan dig en liten stund.
Låt dem snurra.
Låt dem snurra.
Låt dem snurra.
Själva.
Fritt.
Och medan du släpper tankarna fria.
Och låter dem flyta så som de önskar.
Så låt istället kroppen få hamna i fokus.
Lyssna på kroppen.
Lyssna på att kroppen höras.
Känn hela kroppen.
Känn hur du slappnar av.
I pannan.
Släta ut pannan.
Slappna av i musklerna runt ögonen.
Skindbenen.
Näsan.
Känn andetagen i näsan.
När du andas in och ut.
Slappna av i käkarna.
Låt undersäken falla nedåt.
Slappna av i tungan.
Hakan.
Halsen.
Nacken.
Axlarna.
Känn hur axlarna slappnar av med varje andetag.
Slappna av varje gång du andas ut.
Slappna av i nyckelben.
Skulderblad.
Armarna.
Armbågarna.
Handledarna.
Händerna.
Varje finger.
Ett och ett.
På båda händerna.
Slappna av i bröstkorgen.
I överryggen.
Runt revbenen.
Magen.
Känn andetagen i magen.
In och ut.
Slappna av i svanken.
I höfterna.
Och sätet.
Låren.
Knäna.
Varderna.
Anklarna.
Fötterna.
Tårna.
En och en.
På båda fötterna.
Hela kroppen.
Tårna.
Fötterna.
Anklarna.
Varderna.
Knäna.
Låren.
Sätet.
Höfterna.
Svanken.
Magen.
Revbenen.
Bröstkorgen.
Överryggen.
Skulderblad.
Nyckel.
Ben.
Axlar.
Armar.
Armbågar.
Underarmar.
Handleder.
Händer.
Handleder.
Underarmar.
Armbågar.
Överarmar.
Och axlarna.
Och nacke.
Och hals.
Och haka.
Och tunga.
Käkar.
Kintben.
Näsan.
Ögonen.
Ögonbrynen.
Bara ligg så en liten stund.
Hålla rast.
Vila.
Du vilar.
När du vilar.
Andas.
Och vila.
Och medan du ligger där och vilar.
I sällskap av mig.
Ska jag läsa en liten dikt för dig.
Av Victoria Berg.
Den heter I natten.
Tyst är lunden och sjön som kyst.
Strandens somnade ros är tyst.
Afton skimrat som milt besken.
Tempelkullen har bleknat ren.
Stilla.
Drömmande.
Stilla.
Tysta stjärnor ur havet gå.
Stilla palmernas kronor stå.
Sen där under i mytten skog.
Vinden suckade nyss.
Och dog.
Stilla.
Drömmande.
Stilla.
Tröttna jad har på mossig bädd.
Sjunkit ned vid sin urnas bredd.
Sövd av sårlande källans sus.
Varmen häves i månens ljus.
Stilla.
Drömmande.
Stilla.
Medan hon ser i ljuvlig dröm.
Stelnad kristallren.
Tidens ström.
Och all världen från ve och harm.
Somnad in på all fördes arm.
Stilla.
Drömmande.
Stilla.
Medan du vilar.
Medan du andas.
Medan du slappnar av.
Så vill jag bara tacka för att jag fick vara ditt sällskap.
En stund.
En röst i natten.
En liten stund.
Tack.
