Varmt välkommen till det fjärde och sista avsnittet i den här serien.
Jag heter Caroline Foyer.
Idag ska vi ta det sista och kanske viktigaste steget.
Hur du i praktiken kan börja skapa ett tryggt inre samarbete med alla dina delar.
Och hur det påverkar din självkänsla och relationen till dig själv.
Om du har lyssnat på de tidigare avsnitten så har du redan börjat se det du kämpar med på ett annat sätt.
Du vet nu att dina tankar,
Känslor och beteenden ofta kommer från olika delar inom dig.
Delar som en gång försökte skydda dig.
Du vet att det inte fungerar att kämpa mot dem,
För kamp skapar mer inre konflikt.
Mer stress,
Mer självkritik,
Mer frustration.
Och du vet att det är när du börjar lyssna,
Förstå och samarbeta med dina delar som verklig förändring blir möjlig.
Inre samarbete handlar om att du börjar skapa en trygg och respektfull relation till dig själv.
Det handlar inte om att få bort vissa delar,
Utan att låta dem få finnas och hjälpa dem att hitta nya roller som stöttar dig här och nu.
Du kanske upptäcker att självkritiken försöker hålla dig omtyckt.
Oron vill skydda dig från besvikelser.
Prokrastineringen skyddar dig från att misslyckas.
Perfektionismen vill hålla dig borta från skam.
Undvikandet vill hålla dig trygg från sånt som en gång gjorde ont.
När du möter de här delarna med nyfikenhet istället för motstånd kan de börja slappna av.
Och du kan ta plats som den inre ledare du faktiskt är.
Jag kommer strax att guida dig genom en liten övning.
Den bygger på fyra steg.
Det första steget är att stanna upp.
Och lägga märke till när en reaktion drar igång.
Steg två är att se vilken del som är aktiv utan att analysera.
Bara lägga märke till.
Steg 3 är att lyssna på den delen.
Fråga den vad den försöker skydda dig ifrån.
Och steg fyra är att möta den som den vuxna versionen av dig själv.
Visa trygghet.
Visa att du är här.
Du behöver inte göra det perfekt.
Du behöver inte anstränga dig.
Du behöver bara uppleva,
Så guidar jag dig steg för steg.
Som du kan just nu.
Sätt dig eller lägg dig bekväm.
Eller bara stanna upp där du är.
Låt kroppen få mjukna lite.
Och blunda.
Ta några långsamma djupa andetag.
Och låt axlarna få sjunka ner lite till.
Och låt alla små muskler runt ögonen.
Få slappna av.
Låt käken få hänga fritt.
Och lägg märke till att käken skickar en signal till resten av kroppen.
Att det är okej.
Att slappna av.
Just nu.
Och tänk på något som du ofta kämpar med.
Det första som dyker upp är ofta det som vill bli mött.
Du behöver inte pressa fram någonting.
Bara låt det få komma till det.
Och lägg märke till hur det känns i kroppen.
När du tänker på det.
Lägg märke till var i kroppen.
Det ger sig i uttryck.
Lägg märke till hur du vet.
Att det är där.
Kanske känns det oroligt.
Tungt,
Spänt.
Tomt eller något annat.
Vad det än är.
Låt det få finnas.
Och föreställ dig att känslan har en färg.
En form.
Ett material.
Och låt den få visa sig för dig.
Kanske som en symbol.
En figur.
Eller en version av dig själv.
Kanske visar den sig tydligt och direkt.
Kanske kan du bara ana den.
Och blir nyfiken.
Hur ser den ut?
Hur gammal känns den?
Vilken energi har den?
Och bli medveten om att du inte är känslan.
Du är den som observerar och upplever känslan.
Så låt känslan veta att du ser den.
Att du vill den väl.
Och fråga dem.
Hur känns det för dig?
Vad vill du att jag ska förstå?
Vad försöker du hjälpa mig med?
Vad är du rädd för ska hända om du inte gör det?
Kanske kommer svaret som ord.
Bilder,
Känslor.
Eller bara ett vetande.
Låt det få komma som det kommer.
Och om andra delar dyker upp,
Som har åsikter eller inte tycker om känslan.
Bara lägg märke till dem också.
Alla får vara här.
Säg till den.
Jag hörde.
Jag ser den.
Jag är här nu.
Tack!
För det du gör för mig.
Lägg märke till hur den reagerar.
Nu när den vet att du ser den.
Att du vill förstå den.
Att den får finnas.
Kanske är den tveksam.
Kanske mjuknaden.
Kanske vill den ändra skepna.
Du behöver inte göra något.
Bara vara här.
Som den vuxna versionen av dig.
Tillåtande.
Närvarande.
Och full av kärlek.
Det här just nu.
Är början på ett inre samarbete.
Ta nu ett djupt härligt andetag och kom tillbaka till rummet här och nu.
Och öppna dina ögon.
När du möter dig själv på det här sättet går du från att vara fast i dina delar till att vara med dem.
Du är den som observerar,
Lyssnar,
Håller trygghet.
Möter med värme och nyfikenhet.
Det är ditt själv.
Din kärna.
Den del av dig som alla dina inre delar längtar efter att få känna sig trygg med.
Självkänsla handlar inte om att alltid känna sig bra.
Självkänsla handlar om relationen till dig själv.
Hur du möter dina känslor.
Hur du lyssnar på dig själv.
Hur du tar hand om inte bara de starka delarna av dig.
Utan alla delar.
Det är när du börjar vara på din egen sida som din självkänsla blir bättre.
Det är då du börjar älska dig själv på djupet.
Det skapar stabilitet.
Trygghet.
Självkärlek.
Och det är det som är självkänsla.
På riktigt.
Så det här var fjärde och sista avsnittet i den här serien.
Min förhoppning är att du nu bär med dig en ny förståelse för det du kämpar med.
En annan relation till dina känslor.
En upplevelse av att dina delar faktiskt försöker skydda dig.
Mer respekt och värme gentemot dig själv.
Och en väg framåt som bygger på kontakt,
Inte kontroll.
Och även om resan inåt har längre tid än fyra korta poddavsnitt.
Så har du nu något värdefullt medel.
Du vet att det finns en logik i allt du känner.
Du vet att du inte är fel.
Och du vet att du kan förändras,
Men inte genom att få bort delar av dig själv.
Utan genom inre samarbete.
Tack för att du har varit med!
Ta hand om den.
