Hålla Ballongen

Stående meditation med inslag av qi gong. Den tredje meditationen av sju från retreaten i Kalmar 19/3 2016.

Transcript

Hålla ballongen ska vi göra nu.

Det är ingen uthållighetsövning.

Har du lågt blodtryck så kan det vara jobbigt att stå efter en stund.

Känner du att det svajar på det sättet så sätt dig.

Det här kommer från taoismen.

Det är en qigongövning jag lärde mig av våran nabba åt England.

De typ 3000 år gamla instruktionerna innebär att man ska ha fötterna parallellt på insidan.

För de flesta av oss känns det som att de vänds mot varandra lite.

För vi brukar oftast stå lite så.

Höftbredd,

Axelbredd,

Se sådär.

Så först bara ge din uppmärksamhet till fotsolorna.

Lägg märke till hur mjuka och plastiska de är.

Precis som fingertopparna och handflaterna.

Enormt känsliga för vad de möter.

Tänk hur hopplöst det hade varit att stå så här om dina fotsolor hade gjorts av trä till exempel.

Jag upplever ofta att någonting mjuknar även känslomässigt när jag lägger märke till mjukhet på det här sättet.

I kroppen.

Inom buddhismen har den här reflektionen så fint namnt som kontemplation av vattenelementet.

All materias relativa förmåga att anpassa sig till sin omgivning.

Plasticitet.

Scanna av trampdynor och hälar så att du står ungefär balanserat mellan fram- och bakdelen av din fot.

Checka av in- och utsidan av fötterna.

En del av oss kan ha en vana att lägga tyngden på utsidan och andra på insidan.

Så hitta något som känns balanserat.

I ett liv med mycket skor,

Som våra liv,

Kan tårna bli lite sammanpressade och sätta på undantag.

Så bara lägg märke till dina tår.

Deras klo-liknande sida.

Känns de sammantagna så lek med tanken och sprida dem lite.

Stäm av dem mellan höger och vänster fot så att det känns ungefär balanserat.

Båda benen bär samma ungefär.

Och lite lekfullt så närma dig den där platsen i hålfoten där du är som allra mest kittlig.

Där det kan bli väldigt svårt att hålla sig för skratt om någon kommer med ett litet strå.

Inom Qigong-traditionen,

Den kinesiska hälsovetenskapen,

Så anser man att den här platsen är viktig.

Det anses att vi plockar upp energi från marken under oss på det här stället mer än någon annanstans.

Man kallar den här kittligaste platsen för kristallkällan.

Du behöver inte göra så mycket av det.

Men bara om du kan,

Lägg märke till var det är någonstans för dig.

Låt knäna vara mjuka.

Är du ute efter lite intensitet så ju mjukare knäna är ju mer intensitet blir det.

Ju mer du böjer på knäna,

Ju mer energi kommer du så småningom uppleva.

Inom Qigong så tänker man sig att den här energin som vi alla bär med oss i livet rör sig lättare genom en mjuk böjd led,

Än genom en rätad led.

Så uppmaningen är alltid att stå med mjuka knäleder.

Alla de små lederna i händerna,

Fingrarna kan få vara mjuka.

Armbågen kan få vara mjuk.

De lite gottfulla instruktionerna i att stå med armarna som om du hade ett koltrast ägg i varje armhåla.

Jag gissar att de är lite mindre än hönsägg,

Annars låter det jobbigt tycker jag.

Men du vet,

Någon känsla av att överarmen inte är klistrad längs med bålen.

Lite böj i den leden också.

Så bara stämma av hur det känns i dina ben.

Så känns det som fram och baksidan är ungefär lika laddade.

Lutar vi oss bakåt så kan ena sidan kännas mer laddad och lutar vi oss framåt så kan den andra kännas mer laddad.

Och så komma upp till den platsen där ryggraden slutar,

Den nedersta änden av ryggraden.

Då har vi ett stort ben som heter sakralbenet,

Svanskotan.

Och det är lite intressant att den heter sakralkotan,

Det betyder ju faktiskt helig.

The sacrum på engelska.

Och i indiska andliga traditionen tänker man sig att en massa energi är upplåst här som vi kan tillgängliggöra.

Och det tycks som att ett modernt liv så tenderar den här svanskotan att peka bakåt.

Jag gissar att det bor på tv-fåtöljer och bilsäten och skärmar och allt vad det är.

Och när den är i balans,

Svanskotan,

Så pekar den faktiskt rakt ner.

Om du försöker först att bara få en känsla för kan jag på något sätt uppleva svanskotan,

Den nedre delen av ryggraden?

Och kan jag sedan med fantasins hjälp tänka mig att den är som en liten svans,

Kanske har den en fortsättning i form av en svans?

Och tendensen för många av oss är att den svansen pekar bakåt.

Om du lät den svansen få hänga rakt ner vertikalt,

Gör det lite långsamt och närvarande så upplever du ofta det som en liten lätt rullning i bålen.

Som om höftvaggan får liksom rulla fram en liten bit.

Kan ha sexuella undertoner till och med,

Som att genitalierna skjuts fram lite.

Och få en känsla för det,

Om du gör det lite nästan överdrivet några gånger så du verkligen känner den rörelsen.

Så lägg märke till vad som händer i höfter och lår när du gör det.

Så länge svansen pekar bakåt,

Så spänner sig höfterna.

De håller liksom i över kroppen.

Och när svansen får falla ner,

Fällas in,

Pekar neråt istället,

Då kan faktiskt höfterna släppa.

Och då börjar låren bära mer istället.

Och låren ska bära över kroppen förstås,

De är ju kroppens största muskel.

Men de är lite lata.

Och en av nackdelarna med att låta kralbenet peka bakåt är just det här att höfterna låser sig och du får en mer tudelad kroppsuppfattning.

Och om du tycker det här låter intressant och känner igen dig i min beskrivning,

Så kom tillbaks några gånger under meditationen.

Det är väldigt lätthänt att man liksom får ner kralbenet så det pekar rakt ner.

Sen gör man någonting annat och så pekar det tillbaks igen.

Om vi lämnar det området,

Så bara lägg märke till hur det känns runt genitalierna,

Bakom genitalierna.

Sådant här område som vi ofta blir präglade till och inte uppmärksamma så mycket för det är förknippat med en del biologiska processer som man kan känna sig lite obekväm kring.

Rektum och hela det området.

Ge de här områdena din uppmärksamhet utan att vänta något speciellt,

Bara ungefär.

Hur ställer till?

Hur har ni det?

Hur känns det?

Området emellan rektum och genitalierna.

Få en känsla för botten av din bål,

Basen av din överkropp,

Höftvaggan,

Bäckenbotten.

Om vi rör oss uppåt i den höftvaggan så kommer vi till en plats ett par centimeter nedanför naven som man gör väldigt mycket av i Ostasien.

I Kina kallas den Tantien,

I Japan kallas den Hara.

När jag fick min första laptop,

Ungefär 13 år gammal som munk,

Hittade jag Youtube rätt snart och började googla på Taichi-mästare.

Så de här gamla farbröderna i säkert 80-årsåldern som stod på mattan och ungtupparna kastade sig på dem och försökte knuffa om kulden och lyckades inte.

Det är för att de är centrerade i Hara,

Tantien.

Har du svårt att känna vad jag pekar på så andas ut lite extra i slutet av utandningen.

Och så kanske du känner hur det drar sig samman någonstans nedanför naven.

Känner du den platsen där det drar sig samman,

Då är det Hara,

Tantien.

Det är en jättefin referens att ha när det svajar lite och man behöver något rofyllt att hålla sig till.

Och är du med på att höja intensiteten lite till,

Så sakta sakta som om de lyftes av vatten,

Så bara låt dina armar sakta sakta komma upp en bit.

Bilden är att man håller en stor boll,

Uppblåsbar boll eller ballong,

Som att armarna vilar på den.

Någonstans i brösthöjd eller strax under så håll ett avstånd på 3-7 cm mellan fingrarna på de två händerna.

Det här är en väldigt typisk Qigong-övning.

Hur lite ansträngning kan du hålla kvar händerna med?

Om du skulle försöka att slappna av i varje muskel som inte behöver vara spänd för att hålla händerna så här.

Det är som att slappna av mitt i anspänningen.

Det är en jättenyttig liten övning.

Men hur lite ansträngning kan mina händer vara kvar här?

Kan jag till och med få en känsla av att de får vila lite på den här bollen?

Axlarna kan ofta spänna till och skulderbladen mer än nödvändigt,

Samma sak där.

Hur mycket behövs där?

Förmodligen mindre än du tror.

Och det där surret som du känner i handflaterna nu,

Det är det jag menar när jag talar om energi.

Det här kallar man Qi i Japan,

Qi i Kina och Prana i Indien.

Bara lägg märke till det,

Det surra i handflaterna.

Ibland kan det bli så där att man kan på något sätt förnimma hur vi har gjort en cirkel nu av våra händer.

Vår energi rör sig lätt i cirklar,

Energi tycker inte om räta vinklar.

Ibland kan man till och med förnimma hur,

Utan att fingrarna rör vid varandra från de två olika händerna,

Så är det som att de är kopplade tillsammans ändå genom den här energin.

Låter det bara flummigt så släpp det.

Har du svårt att veta var huvudet ska sitta för att det ska kännas lätt och bra?

Nu kan det hjälpa med en bild om att,

Det är nästan som att vi står i vatten och så lägger någon en hand på varje sida av huvudet och lyfter huvudet lite mjukt.

Du får lite mer plats mellan kotorna i toppen av ryggraden,

Som att huvudet flyter upp lite och underkroppen hänger liksom nedanför i vattnet.

Hela bilden som ges när man gör den här påsen i Qigong,

Det är att man tänker sig att man står i en flod och du står liksom med ansiktet vänt neråt strömmen.

Så du känner lite tryck,

Ett mjukt,

Kontinuerligt tryck bakifrån på vattnet som kommer ner.

Du spjärnar inte direkt men du håller emot lite så.

Och så lyssna inåt efter den här subtila energin som du känner surra i handflaterna,

Som en högfrekvent vibration.

Kanske känner du i fotsolorna.

Lyssna efter samma surr i underarmar,

Överarmar.

Blir det för jobbigt att hålla uppe armarna så bara låt dem sjunka ner.

Men försök att gå lite utanför komfortzonen.

Den här rösten som säger,

Nu orkar jag inte längre,

Den stämmer inte för det mesta.

Kan du slappna av lite och ändå hålla på sen.

Det är så att vi lär oss att bli mer tillgängliga för den här energin.

Och nu sakta i din egen takt,

Väldigt sakta.

Låt armarna liksom sjunka mot magen utan att släppa dem.

När du kommer fram till magen så bara håll händerna en stund mot naven.

Det är som att energin vi har genererat,

Tillgängliggjort,

Vi liksom stoppar in den i systemet,

Ger oss själva den.

Säkert är dina händer ganska varma nu,

Det är ett tecken på energi.

Och när det känns som det är färdigt så kan du sakta låta händerna få hänga,

Som du gjorde från början.

Kanske kan det nu också vara så att du känner den här energin surra lite i benen.

När vi står så här så kallas det inom Qigong att stå som ett träd.

Tanken är att våra ben är som barken på trädet.

Insidan av benen är som,

Ja du vet där saven stiger innanför barken i trädets yttre trälagret.

Om du lyssnar lite förutsättningslöst och lekfullt,

Insidan av benen,

Kan du kanske känna något som darrar eller surrar eller håller på där.

Jag vill bara inte att energi ska vara något abstrakt begrepp utan att du liksom,

Aha nu fattar jag vad han pekar på.

Hur skulle du stå om du var så lite som möjligt i vägen för det här?

Hur skulle du stå om du var så tillgänglig som bara möjligt?

Det är som att ansiktet mjuknar lite,

Bröstet mjuknar lite,

Kanske axlarna släpper ett litet snäpp.

Bara de sista två minuterna innan vi sätter oss.

Bara stå här i ditt eget fält.

Få en känsla för vad det är det betyder för dig,

Vad känner du när jag säger energi?

Någonting som surrar,

Vibrerar högfrekvent.

En vitalitet som både tycks stilla och rörlig på samma gång.

Darrade lite i benen så är det bara ett tecken på att elkablarna får mer el igenom sig än de är vana vid.

Det är inget farligt.

Det är ett gott tecken.

Lugnt och ledigt utan att riktigt släppa det här utan mer ta med sig,

Ta med dig vitaliteten.

Nu kan vi mjukt sätta oss i vår egen takt.

Reviews

😊❣❣😊

En bra morgonstund innan frukost ♥️🙏♥️

Så skönt och mycket prana❤️‍🔥

Behaglig röst och tydliga instruktioner. Jordnära och prestigelöst

Bra kravlös vägledning med instruktioner som är enkla att förstå

Tusen takk, det var deilig.