Vara lite mer som ett träd i en rotlös tid

Meditationen vara lite mer som ett träd ger dig möjlighet att inspireras av trädens egenskapar och visdom för att stå stabilt och motståndskraftigt i förändring, ovisshet och stress i en rotlös tid.
Meditationen är inspelad sittande vid en stor eks rötter och du hör vinden susa i löven.

Transcript

Här sitter jag under ett träd. Välkommen till den här meditationen. Att vara lite mer som ett träd. Och var du än befinner dig. Hitta en bekväm plats. Sitter så bekvämt som du bara kan. Se om det finns något som kan släppa efter. Släppa ner axlarna, Kanske käken. Och låter andetaget flyta i sin naturliga rytm. In och ut. Bara vila din uppmärksamhet i andetagets flöde en liten stund. Alldeles naturliga flöde. Om du som jag sitter vid ett träd så behöver du inte visualisera det. Men annars, Visualisera ett träd. Kanske som du redan känner. Eller som dyker upp för din inre syn. Kanske lägger märke till barken. Brutna kvistar. Räffligheten. Kronan som rör sig. Vinden som susar i bladen. Ta in trädet i din kropp. Liksom om du blev trädet. Huvudet blir lövkronan. Stöttat av resten av kroppen. Stammen. Benen, Ryggen och bröstet utgör hela den här stabila stammen. Fötterna formar djupa rötter. Känner fötterna. Känner rötterna. Stabiliteten. Vital och full av liv. Grundad, Centrerad, Stolt. Står du. Tar plats med hela din krona. Bli medveten om solen. Kanske bakom molnen. Och molnen som vandrar på himlen. Insekter i luften. Fåglar som flyger från gren till gren. Kvittrar. Du behöver inte följa någon särskild fågel. Bara låta dem flyga. I skin. Eller sitta på trädets grenar. Sjunger och kvittrar. Föreställ dig hur du står här och följer med när dagen blir till natt. Höstbladen och frukterna faller. Luften blir kall. Och till slut marken fryser till vinter. Och hur det igen övergår i vår. Och du omges av knoppar, Prunkande grönskar. Hur blåsippor och vitsippor pryder trädets fot. Och ger vika för en färgsprakande sommar. Du bara står här stabil och ser en ny dag gry. Tar lite tid och låter det sjunka in. Årstidnas förändringar. Vädret förändras. Och passerar sol, Regn, Snö, Blåst. Kommer och går. Människor passerar trädet. Kanske ser inte ens dig. Eller stannar för att ta in din skönhet. Sätter sig en stund vid stammen. Trädet, Det bryr sig inte. Inget påverkar trädet. Bara står. Vilar och är sig själv. Även när det skakas av våldsamma stormar, Oska, Snö. Böjer sig bara och ger vika. Rättar upp sig igen. Det är som vädret kring trädet. Vi tenderar att ha allt som händer personligt. Men det är inte personligt. Det är bara väder. Kan du vara lite mer som ett träd? Stå igenom alla väder. Böja dig för vinden. Och rätta upp dig igen. Tack från mig och trädet.