Fullmåne Yoga Nidra

En guidad Nidra Meditation (Yoga Nidra) med fokus på Fullmåne energi och - Letting Go!
Vi guidas genom våra koshas och grundar oss in mot elementet jorden och vår planet moder jord.
Där får vi i support släppa det som inte längre gynnar vårt liv, allt det där som är dags att släppa taget om.

En mycket uppskattad guidning när jag gjorde denna live.

Transcript

Så vi gör oss redo för vår nidra meditation.

Ni ligger bekvämt,

Vi håller hälarna lite isär så att ni inte ligger ihop.

Ni slappnar av i fotledet så att fötterna kan trilla lite utåt.

Om möjligt,

Vi ligger på rygg så att armarna får glida lite utifrån kroppen så att vi kan få ner de här axlarna lite.

Och handflator öppna uppåt.

Nu kan man föra in hakan lite grann,

Bara för nacken.

Och så slut ögonen,

Eller om ni har ögonkuddar kan ni använda det.

Och så bara den här känslan att nu är jag här,

Vart jag nu är,

På min matta,

Madrass,

Säng,

Soffa,

Vart vi nu ligger.

Det tydliggör det lite för undermedvetna.

Vi kommer också göra den här letting go idag.

Så redan nu kan man börja plantera det i undermedvetna.

Vad vill jag släppa taget om idag?

Man kanske inte har svaret riktigt ännu med att man går in lite i den energin.

Någonting i livet som inte gynnar mig längre.

Eller någonting som just nu kanske på något sätt stör i livsfasen med olika obalanser och annat.

Så bara sätta det i fröet lite så att när vi kommer dit att man lättare kan från djupet ta möjligheten att släppa lite.

Då kan jag en lite sån här överdrivet gapa,

Jäspa,

Stretcha käkmusklerna lite.

Och sen sluts munnen med läpptouch.

Bara känn som att andetaget droppar ner i magen.

Så att när jag andas in har jag en väldigt avslappnad,

Mjuk magen.

Men ändå växer den lite upp som att jag faktiskt fyllde magen med luft.

Så försök att få utandningen att bli lite långsamt så att den inte bara snabba ut.

När man hittar den här magdjupandningen så kommer det hjälpa oss att lugna ner.

Men det har också lite grundande aspekt.

Så kan vi ta ett lite fullare andetag när vi mjukt fyller magen färdigt.

Sen får mittenbröst vidga sig och sen upp mot nyckelbenen.

Någorlunda lika lång utandning.

Igen,

Full in.

Och lika lång ut.

Nu tar vi en till full in,

Men så vill jag att ni pausar på toppen.

Som att vi håller andan lite grann med fyllda lungor.

När vi smyger ut luften,

Tänk att din kropp lite mer får forma ner sig mot underlaget.

Sjunka ner lite mot ditt underlag.

Sen tar vi i egen takt en inandning till.

Håller lite kort.

Och sen tänker vi att vi släpper lite på spändhet i den här fysiska muskulära kroppen när luften smyger ut.

Som att vi blir lite,

Lite mjukare.

Full in igen i din takt.

Och så tänker vi tung kropp,

Lite tyngd i kroppen när vi smyger ut luften.

Vi ska se om vi också kan släppa lite energin vi har med oss från dagen.

Kanske lite allmänt i livet just nu.

Så vi gör en sån här full in igen.

Lugn,

Men tydligt fyller upp.

Håller lite för att få den här kontrasten.

Sen öppnar ni munnen och så försöker vi inte styra alls utan det bara släpper ut som att det släpper den energin.

Fyller via näsan.

Håll lite kort.

Så inte förlänga,

Inte trycka ut.

Bara naturligt släppa.

Ibland kommer det pust och stånk och stön.

Låt det vara.

En sista.

Håll lite.

Och bara känns som att det är som att hela kroppen släpper den här energin.

Sen får kroppen hitta sin egna andning.

Ni checkar in är det någon detalj som redan nu när det har fått landa lite som stör mig eller som jag vill justera så gör vi det nu.

Så att vi öppnar upp för möjligheten att vara i stillhet.

När vi försöker hålla oss närvarande.

Försök att verkligen hoka in mot min röst.

Även om man nästan inte hör vad jag säger för att man är i någon slags lulligt stadie.

Ändå håll mot rösten.

För hörsel är bland det sista vi släpper innan vi somnar.

Så då ökar vi förutsättningarna att vara närvarande.

Så jag gör ett litet mantra.

Och sen börjar vi själva guidningen av Nidra Meditationen.

Arukamivabananamrityormoksyamamritam Om Shanti Shanti Shanti Så vårt första steg är vad man kallar roterande av medvetandet.

Så jag nämner punkter och delar på dina kroppar.

Och då vill jag att du lugnt men direkt för din närvaro till den punkten och detaljen.

Och bara kort ser om du kan uppleva någon sensationer fast du är helt stilla.

Så det är viktigt att vi bara flyttar medvetandet.

Så vi ska inte slappna av,

Vi ska inte hjälpa till,

Vi ska inte göra något extra.

Vi bara flyttar medvetandet och ser om vi kan uppleva någon liten sensation.

Och mer bara tillåter den naturliga processen att ske.

Det här kommer inte gå jättelångsamt.

Men är man ovan,

Var lugn.

Ganska fort så kommer ditt sinne att vänja sig vid den här takten.

Så idag börjar vi med förra närvaron.

Allra,

Allra längst ner till höger stortå.

Kan du uppleva någon sensation där fast du är helt stilla.

Andratån.

Tredjetån.

Gärdetån.

Lilltån.

Fotsulan.

Ovansida fot.

Högerhäl.

Fotled.

Vadmuskel.

Smalben.

Knä.

Knäväck.

Framsida lår.

Baksida lår.

Skinkan.

Högerhöft.

Högermidja.

Högersida bröst.

Armhålan.

Axel.

Överarm.

Armbogen.

Underarm.

Handled.

Baksida hand.

Handflatan.

Höger tumme.

Pekfinger.

Långfinger.

Ringfinger.

Lillfinger.

Hela högersida av kroppen med en känsla.

Vänster stortån.

Andratån.

Tredjetån.

Fjärdetån.

Lilltån.

Fotsula.

Ovansida fot.

Vänsterhäl.

Fotled.

Vadmuskel.

Smalben.

Knä.

Knäväck.

Framsida lår.

Baksida lår.

Skinkan.

Vänsterhöft.

Vänstermidja.

Vänstersida bröst.

Armhålan.

Axel.

Överarm.

Armbogen.

Underarm.

Handled.

Baksida hand.

Handflatan.

Vänstertumme.

Pekfinger.

Långfinger.

Ringfinger.

Lillfinger.

Hela vänstersida av kroppen med en känsla.

Centerhals.

Centerbröst.

Solarplexus.

Navel.

Nedre delen buken.

Bäckenbotten perineum.

Svanskotan.

Ryggrad.

Högerryggslut.

Vänsterryggslut.

Högerskullerblad.

Vänsterskullerblad.

Hela ryggen.

Nacken.

Bakhuvud.

Topphuvud.

Pannan.

Högerögonbryn.

Vänsterögonbryn.

Högertinning.

Vänstertinning.

Högerkind.

Vänsterskind.

Högeröra.

Vänsteröra.

Högerkäke.

Vänstersäke.

Hakan.

Underläpp.

Tungan.

Undertungan.

Gummen.

Tandkött.

Överläpp.

Näsan.

Nästipp.

Högerögonlock.

Vänsterögonlock.

Högeröga.

Vänsteröga.

Området mellan ögonbrynen.

I det här stadiet så bjuds vi nu in att så lite som ett frö.

Ett frö mot förändring inom oss.

I vårt liv.

Så utan att gå in för djupt i det så att vi börjar att analysera för mycket.

Bara känn in.

Om jag fick ändra någonting kommande perioden av mitt liv.

Vad skulle jag ändra?

Vad önskar jag att det skulle förändras?

Inom mig,

Hur jag mår,

Är,

Tendenser och så vidare.

Sen lyssnar man in.

Och så försöker man att vara så ärlig man bara kan.

Det är ingen annan som vet så man har möjligheten att verkligen lyssna in.

Och bara vara ärlig med dig själv där inne.

Vad är i vägen?

Vad är i vägen för att den här förändringen ska ske?

Är det just nu någonting i livet som inte är helt i harmoni?

Hälsa,

Sömn,

Stress,

Sorg,

Oro,

Tyngd,

Negativitet.

Eller kanske vet jag från livets erfarenhet eller självutforskning.

Att jag har vissa tendenser,

Mönster,

Skuggbeteenden.

Som jag landar in i på olika vis om och om i livet.

Om det här som är i vägen inte skulle vara i vägen.

Det förändras,

Det läks.

Så att det här du önskar in att du vill vara,

Det har redan skett.

Hur är du då?

Förklara det i ett påstående som börjar med jag är.

Så hur är du när den här förändringen som du önskar har skett?

Jag är lugn,

Fri,

Kärleksfull.

Eller jag är grundad,

Glad,

Självsäker.

Pigg på morgonen,

Vad det är.

Och så vill jag att du repeterar ditt påstående en liten stund mentalt.

Om och om igen repeterar du där inne i djupet med närvaro mot varje ord.

Mena påståendet.

Jag är,

Inte jag vill,

Jag hoppas,

Jag önskar.

Jag är.

Och sen se.

Kanske någon av er kan leka så pass med fantasin.

Så att ni även om det bara är en kort stund till och med kan få uppleva känslan eller kemin inom er.

Som att det här är redan så.

Jag är.

Vi lämnar nu repeterandet och låter det här fröet lite gro in av sig själv,

Inre undermedvetna eller ut i någonting större,

Hur vi än ser det.

Låt närvaron gå tillbaks mot stillheten som kroppen är i.

Bara observera kroppens stillhet.

Ofta när vi närvarar vid kroppens stillhet där inifrån så kan vi uppleva att det på något sätt blir ännu mer stilla bara för att jag närvarar vid stillheten.

Kan jag tillåta den här stillheten?

Kan jag vänja mig vid att närvara i kroppens stillhet?

Allt får vara precis som det är.

Vi ändrar ingenting.

Ta bara närvaron mot näsan.

Och så tänker vi främsta delen på näsan,

Inne i näsborrarna.

När vi kan landa in där med närvaron så kommer du att stegvis,

Utan att behöva ändra eller hjälpa till,

Så kommer du kunna uppleva den här sensationen,

Subtila sensationen i näsborrarna av att luften passerar där.

Luften är där hela tiden,

Den kommer fortsätta att vara där.

Så vi behöver bara tunna in med närvaron så kan vi uppleva den,

Vi behöver inte skapa någonting.

Både när luften kommer in och när den naturligt passerar ut.

Kroppen andas hur den vill,

Vi bara observerar den här sensationen.

Sen tar vi närvaron lite djupare,

In i själva näsgångarna.

Kan du sakta uppleva där hur luften passerar,

Den subtila sensationen.

Vi tar närvaron vidare,

Någonstans långt bak i hals eller svang.

Kan du uppleva hur luften passerar där.

Ingen prestation,

Låt det sakta komma.

Sen tänker vi oss att luften fortsätter ner i magen,

Nere i djupet,

Nere i botten på magen.

Här kommer det finnas en pytteliten paus,

Som att kroppen pausar eller håller andan om en millisekund precis innan luften byter riktning.

Se om du kan bygga ihop de här stegen så att du kan följa ganska detaljerat luftens väg i näsborrar,

Näsgångar,

Hals,

Ner i magen.

Och sen den omvända riktningen när luften passerar ut.

Så gott du kan,

Varje andetag.

Ibland förändras andetaget,

Det är okej.

Det är inte du som medvetet förändrar,

Du bara följer.

Vi fortsätter att detaljerat följa luftens väg så gott vi kan.

Det finns ingen prestation,

Ingen annan vet.

Men vi ska addera också en nedåträkning för att kunna fördjupa vår närvaro,

Men också för att hålla oss faktiskt närvarande.

Vi ska få räkna neråt från 108 tillsammans som du följer den här,

Eller samtidigt som du följer luftens väg.

Så när luften kommer in,

Ganska klart och tydligt där inne i tankarna,

108.

När luften naturligt passerar ut,

Samma 108.

När luften kommer in igen,

107.

När den passerar ut,

Samma 107.

Så varje gång luften kommer in,

En siffra mindre,

106.

Behåll samma siffra,

106,

När luften passerar ut.

Vi ska få göra det här i tystnad en stund,

Och jag vill att du verkligen försöker hålla närvaro med det här räknandet samtidigt som du följer luftens väg.

Det är viktigt att vi kan vara ärliga mot oss själva där inne,

För det är egentligen ingen annan som vet.

Om vi tappar räknandet,

Eller när vi tappar räknandet,

För det är helt normalt att vi gör det efter en stund.

Tankar sticker iväg,

Jag somnar till,

Hamnar i något annat djup var än där.

När vi inser det,

Även om vi har tappat räkningen en endast in- eller utandning,

Så vill jag att du börjar om från 108.

Din instinkt kommer vara att börja om där du minns att du var senast och fortsätta därifrån,

Men jag vill att du börjar om från 108.

Hur många gånger du behöver,

Det spelar ingen roll.

Ibland kanske man bara håller räkningen två siffror och faller bort,

Det är okej,

Börja om igen bara.

Och så bara se,

Till vilken siffra blir det längsta jag kan hålla närvaron?

Vi följer luftens väg,

Vi räknar från 108 och nedåt,

Börjar ödmjukt om så ofta vi behöver,

Fortsätter att närvara inne i djupet vid luftens passerande.

Men vi går bort från räknandet,

Ingen mer nedåträkning.

Du kan landa med närvaron lite mer i just nässparar och nässgångar,

Där vi enklast ändå kan uppleva den här luften.

Se om du kan tillåta dig att tuna in ytterligare lite djupare in i det här subtila mot den där luften som passerar.

Se om du kan uppleva att det finns en skillnad i luftens temperatur när luften kommer in i nässparar och nässgångar och när den passerar ut.

Så är den ena luften naturligt varmare och den andra kallare.

Det spelar ingen roll varför,

Bara se om du kan uppleva temperaturskillnaden in i nässpararna och nässgångarna på luften.

Varm,

Kall.

Som att vi stannar till där inne i djupet och så tydliggör vi för dig själv bara lugnt och tydligt.

Jag är närvarande.

Jag utövar nidra.

Låt dig nu närvaron gå ner i högerben,

Som att du fullt ut är i högerben,

Från höften ner till tårna.

Och så vill jag att du tänker dig,

Visualiserar att det högra benet nu får börja bli tyngre.

Det är som att du tillåter benet att bli tyngre.

Det finns ingen tvingande känsla.

Du tänker oss att benet blir tyngre,

Så det är bara den här naturliga tyngden.

Det är som att hela benet bara slappnar av djupt och det sjunker ner.

Vi kan tänka oss att det här benet när det tyngs ner kommer närmare själva planeten eller moderjord.

Så det är inte bara mot själva underlaget du är på utan det är också som att det här benet får naturligt.

Några millimeter här och där börjar tyngas ner närmare planeten eller jorden.

Tillåt den här tyngden att högerben får bli tyngre och tyngre,

Som att all aktivitet och spännhet släpper.

Upplev tyngden.

Vi låter tyngden få vara kvar och så flyttar det bara närvaron eller medvetandet in i vänsterben.

Och så sakta bara observera från höften ner till tårna.

Hur vill vänsterben börja landa in i den här tyngden?

Är det lite lager för lager eller är det en del först som blir tyngre och sen en annan?

Vi tänker oss att det blir tyngre.

Vi tillåter tyngden så att vi inte håller emot.

Upplev tyngden.

Kanske är det som att alla muskler,

Köttet där inne släppte greppet lite från skelettet och benstrukturen och bara fick bli sådär mjukt och tungt och landa ner så hela benet naturligt tyngs ner,

Ner mot planeten,

Jorden och ner mot underlaget du är på.

Uppleva den här tyngden.

Tillåt tyngden och grundandet.

Vänj dig vid tyngdkänslan.

Tyngden får vara kvar.

Vi flyttar närvaron till överkroppspaketet med hela rumpa,

Höft,

Magen,

Ryggslut,

Skulderområden,

Skulderblad och hela bröstkorgen.

Så hela överkroppsytan.

Känn hur ödmjukt överkroppen nu får börja landa in i den här tyngden.

Tynger ner,

Sjunker ner mot underlaget,

Tillåter den här tyngden,

Lite som att jordens magnetiska dragningskraft fick tag lite i överkroppspaketet och det bara naturligt sugs ner men det är en ödmjukt,

Det finns en naturlig känsla.

Känner du överkroppen bli tyngre och tyngre,

Tillåter den här tyngden.

Upplever tyngden,

Även om vi inte är vana vid den.

Bara låt den vara,

Låt den få fördjupas.

Mer och mer sjunker ner.

Tyngden får vara kvar.

Närvaron går in i höger arm från axel till fingertoppar.

Bara se och tänk dig och visualisera hur höger arm nu får komma in i den här tyngden.

Att vi tillåter höger arm att bli tung.

Kanske är det som att vi fyllde hela armen med betong.

Så att den bara blir så där tung,

Ner,

Sjunker ner mot underlaget,

Ner mot jorden,

Vår planet.

Tillåt tyngden,

Uppleva där i tyngden av höger arm.

Tyngden får vara kvar.

Vi flyttar över närvaron i vänster arm,

Från fingrar till axel.

Försök att vara närvarande och uppleva hur vänster arm nu får landa in i den här tyngdkänslan.

Vänster arm blir tyngre och tyngre.

Det är som att ibland kan armen bli så tung,

Så även om jag skulle vilja lyfta den så skulle det inte gå för att den är för tung.

Upplev tyngden,

Tillåt den i hela vänster arm.

Tyngden får vara kvar.

Närvaron eller medvetandet går till huvud,

Hals och nacke.

Ödmjukt får huvudet börja landa in.

Det finns ingen forcerande energi utan det bara sjunker ner,

Blir tyngre.

Hela hals och nacke slappnar av och går in i den här tyngden.

Kanske kan jag till och med uppleva att ansiktet blir tungt.

Kanske blir det till och med tungt inne i huvudet med kraniet.

Bara naturligt sjunker ner och närmar sig lite mer underlaget men också närmar sig djupet,

Moderjord vår planet.

Tillåt tyngden men låt det ta sin tid naturligt att få landa in.

Du kan tänka dig nu enheten kropp,

Allt det här som har tyngts men hela kroppen som en enhet.

Och så tänker du dig på ditt sätt att du ligger på något vis i naturen.

På lös,

Porös,

Mjuk jord.

Och den här tyngden som din kropp är i det gör att du sjunker in,

Gör som ett avtryck i den här lösa jorden.

Som att vi sjunker in och blir lite mer nästan ett eller fördjupast in mot moderjord.

Och när vi sjunker ner i den här lösa jorden så börjar den försiktigt forma sig lite runt kanterna när det här avtrycket blir.

Försök att hitta känslan,

Tänk dig att det här sker.

Och se om du kan gå in i det så pass på ditt vis att du känner att när jorden formar sig runt kanterna att det blir som en omhändertagande energi.

Lite som en moderlig,

Omfamnande energi.

Det är som att moderjord håller dig,

Det finns en trygghet,

Du kan landa in.

Moderjord håller dig eller omfamnar dig.

Och kan vi hitta den känslan,

Skapa den i våran fantasi eller i upplevelsen,

Kan man få den här omhändertagande känslan,

Då finns det en trygghet och tillit i det.

Och då kan vi se om vi inifrån djupet av oss kan släppa ner någonting under oss,

Ner i jorden.

Någonting som du känner att det här är dags att släppa taget om.

Det här gynnar inte mitt liv längre.

Det kan vara ett beteende,

Ett mönster,

Det kan vara en känsla,

Det kan vara någon energi.

Känn själv.

Tänk att du börjar droppa lite av det ner i jorden,

Som att du släpper lite från djupet innan det är ner i jorden.

Och så luckras det upp i jorden under dig och jorden packar in det,

Tar hand om det.

Så det går bara tillbaks in i jordens system.

Och så bara vara en stund i den här processen.

Försök att vara i det fullt ut.

Ta möjligheten att känna att du försöker släppa ner någonting.

Det kanske inte är allt på en gång,

Det blir lite taget.

Det löses upp,

Sen kommer man på att jag har hållit emot lite här,

Kanske släpper lite till.

Och det löses upp och jorden tar hand om det.

Det är tryggt,

Det är okej att få släppa ner i jorden,

Jorden tar hand om det.

Moder jord tar hand om det.

Så bara vara i den här processen en stund.

Känna att vi från djupet får släppa ner vad det nu är som vi vill släppa.

Och skulle man uppleva att man lyckas släppa någonting fullt ut,

Då kan man släppa någonting mer.

Men forcera inte.

Känn in och var i processen en liten stund i tystnad.

Fortsätt att släppa inifrån djupet,

Ner i jorden på ditt sätt.

Hitta känslan.

Men jag vill att du också observerar att när jag släpper lite inifrån djupet,

En känsla,

En tyngd,

En beteende,

Vad det än är.

Så finns det lite mer fri space inom oss för en positivare,

Ljusare,

Lättare energi.

Så samtidigt som jag lugnt,

I ödmjukhet får släppa ner någonting i jorden och jorden tar hand om det.

Så finns det också en förändring,

Att det skapas ett skifte i känslan och energi inom dig.

Se om du kan uppmärksamma det.

Samtidigt som vi ser om vi kan släppa lite till,

Lugnt.

Du måste hitta den här kontakten som att du är där och grundar in dig och blir omhändertagen.

Omhållen.

Vi är kvar i den här känslan,

I det här stadiet.

Men det är som att vi stannar till lite,

Vi pausar till där inne i djupet.

På ditt sätt.

Bara några sekunder,

En kort stund.

Om du kan känna att du visar en tacksamhet eller känner att du tackar lite mod i jord,

Eller elementet jord,

Vår planet,

Hur vi än ser det.

För att du fick släppa ner och tömma lite och att jorden tryggt tar hand om det.

Som en uppskattningskänsla bara,

Ner mot moder jord för att vi fick släppa lite.

Tacksamhet kanske.

Nu är vi kvar i den här känslan,

Det här stadiet,

Där inne i djupet.

Som du bara lugnt återigen repeterar det här påståendet,

Ditt jag är.

Där inne i djupet repeterar det om och om igen för dig själv med närvaro vid varje ord.

Du menar det som att det är en självklarhet,

Jag är.

Se om du kan leka med fantasin och gå in i det så pass att du kanske till och med börjar få känslan eller kemin i kroppen.

Att det här är redan så.

Jag är.

Vi är kvar i djupet,

Där inne som observatören.

Vi flyttar närvaron till det här området mellan ögonbrynen.

Vi går bort från repeterandet,

Mellan ögonbrynen lite upp och lite in innanför ytan.

Tänk att det finns som ett tomrum där,

Tomt space,

Där du bara kan lugnt samla ihop dig.

Som att du är där fullt ut och låter allt annat vara.

Kanske tänker vi oss att det är som att kliva in i ett rum.

Men det är så mörkt i det här rummet att man inte kan se golv,

Väggar eller tak.

Det är bara mörker runt om sig som skapar ett väldigt positivt lugn,

En slags tomhetsupplevelse.

Ett djupt tystnadsläge,

Ett vakuum eller ett inre space kanske.

En liten stund ser vi om vi kan ödmjukt överlämna oss djupare in.

Det är som att du vandrar dig lite djupare in i det här mörka rummet eller den här tomheten eller vakuumet.

Det finns inget tvingande utan vi ödmjukt överlämnar oss och får utforska upplevelsen att kunna gå lite djupare in i den här inre tomheten.

Kommer man längre och längre in sakta så kommer den här tomheten eller mörkret att expandera.

Det här inre tomhetsspacet kan expandera långt förbi kroppens ramar så att ni inte blockerar er vid det.

Det är inte viktigt att komma långt.

Ni övar på känslan att överlämna er inåt i det här djupet.

Är i den processen en stund och det öppnar samtidigt upp för att nå den totala vila.

Väldigt lugnt.

Känna att närvaron hittar tillbaks.

Ta ett litet fullare mer medvetet andetal.

Om man nu har som intention att vila vidare,

Kanske somna och så vidare.

Bara ta av sig hörlurarna eller kort loggar ut.

Annars börjar vi lite röra på fingrar och tår så att vi börjar aktivera kroppen ute i ändarna.

Få kommunikationen.

Kanske rör på fotleder och handleder.

Lite mjukt rullar huvudet från sida till sida för nacken.

Vi får gärna blunda lite till.

Känna att vi börjar hitta tillbaks.

Börja akklimatisera sinne tillbaks mot det vakna medvetandet igen.

Kan man föra ihop sina raka långa ben.

Lägg armar över huvudet så att ni får sträcka ut hela kroppen från fingrar till tår.

Kanske man böjer på ben eller knän så att man kan rulla över lite på ena sidan så att vi får komma ur det här ryggläget lite.

Man kan gärna blunda vidare men fortsätter processen att hitta tillbaks,

Vakna till sakta från vart man nu har varit.

Man kan fortsätta blunda men att man i lugn takt tar sig upp i en sittande position så att vi energimässigt också kommer upp lite ur den här liggande positionen.

När man i sin takt har satt sig.

Att man har ändå en okej hållning i ryggen så att man inte har den här tunga hoppsjunkna energin.

Fortsätter att blunda och om man har satt sig eller när man har satt sig.

Att vi också hittar en stadig sittpunkt på sitt yta så att ni kan,

Om det bara även i några sekunder,

Ni kan vara helt stilla.

Och i stillheten bara checkar in hur mår jag,

Hur känns det,

Vad är upplevelsen just nu när jag kommit upp ur den här nidran.

Finns inga rätt eller fel utan det är det det är.

Man kan låta handflatorna antingen mötas framför hjärtcentret eller man vill lägga ena handflatorn på hjärtcentret och andra handen på den.

Det som är naturligast för dig.

Man kan använda sina egna ord som avslut om man vill.

Jag kommer att använda namaste i tankar,

Viskar eller säger ut högt.

Namaste.

Sen gör vi som ni känner.

Man vill öppna ögon,

Sträcka på ben.

Vi ska också tydliggöra för vårt undermedvetna att yoganidran är nu över.